It's Alive!!!

Jo, jag överlevde dagens möte med Arbetsförmedlingens pyskolog, handläggare och SIUS-konsulent. Jag är kvar under samma kodning som tidigare.

~

Men något hände som gjorde mig lite fundersam. AF's pyskolog har mött mig en gång, och mötet varade inte ens en timme, under vilken jag fyllde i kryssrutor om hur jag mådde. Kanske fyra, fem sådana papper. Och detta var underlag som han först ville ta bort min kodning om att jag behöver en arbetsplats där jag känner mig trygg och inte behöver känna mig utstött och bli sedd som en galning. Min SIUS sade senare att om pyskologen drivit det vidare så hade hon kämpat för att jag skulle behålla min kodning.

*

Men nu fick jag ett smärre nervbryt o började gråta (inte böla men när det blir för mycket så grinar jag), och jag berättade om att jag vissa dagar inte sover... tills det att kroppen bara stänger av och då kan jag ligga till sängs flera dagar i sträck.

*

Men ett möte med AF's pyskolog som varade i ca 50 min skulle annars vara nog för att göra en värdering.

Är det bara jag som ser något fel med det???

Jag talade om för dem att om jag skulle göra samma test idag så skulle de få helt andra svar. Det går inte att bestämma något sånt här dylikt bara på ett möte!! Det fattar till o med jag som inte ens har nån form av kunskap av pyskologi!!

Nåja, apokalypsen är inte nära ännu... men vem vet... jag har ångest av att bara gå ut o kolla brevlådan numera.. vad kommer det ligga för brev i den?? 

Tack o lov för underbara vännen Marleena, som ställer upp som stöd och fika-sällskap efter mina möten med AF. Det ger mig så mycket!

Nu ska jag bara försöka slappna av under tiden Miss Fanny njuter av eftermiddagssolen denna måndag. När hon väl kommer in så kommer jag att krypa till kojs och sova tills jag känner mig som en humanoid varelse igen.

~~~

Katten med vingar andas ut... för denna gång..