fredag 16 augusti 2019

Hoppla... Helgongloria....

Alla som känner mig vet att jag har välputsade horn i pannan som jag är väldigt stolt över. De kommer sig väl överens med mitt numera salt'n'pepper-hår.

O andra sidan - alla som känner mig vet att jag har ett hjärta som är större än vad min voluminösa lekamen är. Och det senaste året och definitivt det senaste halvåret har visat det. Min kära SIUS-vän, vi kan kalla henne för Fröken A. påpekade redan i vintras vid möten om det. Att jag kanske skulle nå ut till mina gamla grannar - om det bara så gällde en liten grej.... och det har jag tagit fasta på.

Jag hjälper en grannfru (en adopterad farmor/mormor), Tant K.....  Jag möter henne ibland på bussen hem, då hjälper jag henne att bära påsar. Jag hjälper henne även med att gå iväg med lite sopor då hon har problem med ryggen.

Och nu har en annan granne, låt oss kalla honom Farbror Frille - lyckats knäcka till ryggen med ett rejält ryggskott - och han ringde tidigt en morgon innan jag for till jobbet om jag kunde hjälpa honom med ett par ärenden...

Vad svarade jag? JO SJÄLVKLART - så hjälper jag dig!!

Och i och med att jag fixat lite skjuts denna fredagsmiddag från jobbet o hem för att jag själv behövde lite storhandlat så ringde jag honom och frågade om han behövde något....

- Ärligt talat gott folk - Snart har jag en kristall-gnistrande helgongloria som skimrar ovanför mitt huvud.



Och på tal om mormor K - jag ska nog fråga om hon behöver ha några sopor slängda....


Tills nästa gången - Katten med änglavita vingar flaxar vidare....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar