Nu känns det som om de tunga månaderna äntligen är över. Jag har svårt från Oktober till slutet på februari... kanske för att det var under dessa månader som jag kraschade ordentligt när jag väl gjorde en JAS (Jakt-Attack-Störta-typ av sak) för ett par år sedan.
Jag gör mitt bästa för att leva genom dom... ibland mår jag bara pyton ibland är jag på toppen av världen. Men oftast så är det som man ligger några grader under den där OK-gränsen... man gör sitt bästa och smilar falskt till resten av världen.
Men idag kändes det ganska så skönt när jag kom hem - som om det vore något som släppt från hjärtat/själen.
Nu känns det som om jag andas som vanligt igen... och känslan är verkligen befriande. Och jag vet att mina kära arbetskamrater på Rosengården har varit till stor hjälp att hålla mig flytande och se till att jag får mina vingar upp från sängen varje morgon även om vissa mornar har varit värre än andra... men mestadels av tiden så har jag tagit mig upp och när jag kommit till jobbet har jag känt deras varma goa humor och det stärker min själ för varje dag som går.
Jag hoppas att jag även kan vara en sån person som ger deras själ samma slags styrka och värme. Gudinnan give att jag får komma tillbaka och vara en stark och varm vägg som alla kan luta sig emot igen... så som jag en gång i tiden var. Fast denna gång så vet jag att jag nog kan räkna med att ha en liknande vägg tillbaka den dagen när jag själv behöver det...
Så till alla mina underbara vänner och chefer på Rosengården...
*STORA TROLLKRAMAR*
Katten med lite varma och överkänsliga vingar mår bara så själsligt gott - om än så bara för en dag eller två - ni ska veta det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar